Alkoholism

 

Vad kännetecknar alkoholism

Alkoholism

 

Det finns flera olika sätt att definiera och ställa diagnosen alkoholism. Vi skall här redogöra för de vanliga och mest förekommande symtomen. Alkoholism innebär att man är sjukligt beroende av alkohol. WHO anser att alkoholism är en sjukdom, och det råder stor enighet inom forskningen att det är så.

 

Alkoholism och alkoholberoende är olika beteckningar på samma sjukdom. Alkoholism är ett tillstånd där man är fysiskt och psykiskt beroende av alkohol. Alkoholisten dricker kontinuerligt eller periodvis så mycket alkohol att man bryter mot sociala normer och drabbas av kroppsliga, psykiska eller sociala komplikationer. Man brukar tala om ökad tolerans, återställarbehov, lättväckt begär, merbegär, kontrollförlust, minnesluckor och "blackouts"

 

Symtomen kan var för sig ses som varningssignaler. Det kan räcka med ett par av dessa kännetecken för att upptäcka tidiga stadier av sjukdomen alkoholism. Många kan hålla fasaden och sköta ett arbete, men dricker ändå såväl hemma som på arbetet utan att det väcker uppmärksamhet. En del får sjukdomar i lever -och bukspottkörtel eller andra organ men fungerar socialt. Andra däremot förlorar familj, bostad och arbete, men slipper svårare medicinska skador.

Ökad tolerans

 

För att nå samma grad av berusning måste missbrukaren dricka mer alkohol . Man tål helt enkelt mer alkohol än tidigare och måste därför öka konsumtionen. Ökad tolerans kan man uppnå ganska snabbt. Många har under semester och långledighet märkt hur de tål mer alkohol i slutet av semestern, man tränar upp sig för att efter några veckor hemma "i vardagen" återgå till det normala Ökad tolerans kan många gånger vara ett tecken på begynnande alkoholism. Den ökade toleransen beror delvis på att levern arbetar för högtryck och tränas upp att förbränna alkohol. Känsligheten hos hjärncellerna förändras så att man inte upplever samma berusning som tidigare. Efter en lång tids alkoholmissbruk, kan det istället uppstå s k omvänd tolerans. Missbrukaren "går i gång" och blir berusad på ganska lite alkohol eller några öl, mot tidigare och vanligtvis en 75:a. Detta är ett allvarligt tecken på att såväl hjärnan som levern och flera organ skadats av missbruket.

 

Återställare, lättväckt - och merbegär

 

De flesta som dricker alkohol drabbas av bakrus sk abstinenssymtom. Symtomen på en "baksmälla" kan t.ex. vara huvudvärk, illamående, törst, hjärtklappning, ångest och nedstämdhet, samt skakningar. Med återställarbehov menas att man efter en "fylla" känner ett behov av att dricka alkohol för att dämpa abstinenssymtomen. Man utrycker sitt behov av återställare med att man behöver den för att "komma igång". Att känna återställarbehov är ännu en signal på att man inte dricker normalt och att man är alkoholberoende. Alkoholisten har ett mycket lättväckt alkoholbegär. Tröskeln till att börja dricka, även på dagarna, blir allt lägre. Varje tillfälle att "fira" tas tillvara, och även motsatsen, bagatellartade motgångar eller gräl tas som anledning till att dricka. Med merbegär menas att man vill ha mer alkohol när man tagit första supen eller ölen. När dagen är slut har man druckit mycket mer än man planerat. Upprepas detta mönster är det en allvarlig varningssignal.

 

Kontrollförlust

 

Den som är alkoholberoende visar ofta tydliga tecken på s k kontrollförlust. Det innebär att man inte kan kontrollera när man skall sluta dricka. Det kvittar om man i förväg bestämt och lovat att inte dricka för mycket eller bara en eller två groggar stannar det inte vid det - en alkoholist dricker ofta okontrollerat när han eller hon väl börjat. Kontrollförlusten anses bero på en biokemisk omställning eller skada i hjärnan. Alkoholisten har blivit kemiskt beroende av alkohol och har inte längre kontroll över situationen. Alkoholisten känner ett inre tvång att konsumera alkohol och är psykiskt fixerad vid alkoholen. Under större delen av den vakna tiden cirkulerar tankarna kring drickandet.

 

Minnesluckor

 

Redan i ett tidigt skede kan minnesluckor uppträda. Dagen efter en kraftig fylla minns man inte vad som hände under kvällen. Så småningom kommer minnesluckorna allt oftare och blir mer uttalade, ibland efter ganska måttliga mängder alkohol. Ännu allvarligare minnesluckor är blackouts. De uppträder oftast efter avancerat alkoholmissbruk. Blackouts orsakas av att alkoholen slår ut en del av hjärnan. En blackout kan vara flera timmar, men ytligt sett är man inte särskilt påverkad. Man kan t ex umgås socialt och utföra dagliga sysslor, ta sig hem från festen själv, många gånger genom att köra bil, men har inte en aning om hur det gått till. Detta anses bero på att alkoholisten tål så mycket alkohol att han eller hon kan hålla sig vaken trots att alkoholkoncentrationen uppmäter mycket höga promillen och att minnesfunktionen slagits ut.

 

Förnekande

 

Sjukdomen alkoholism karaktäriseras ofta av starkt förnekande. Man vill inte vara annorlunda, man vill och tror att man kan dricka måttligt och på nytt få uppleva de positiva effekterna. Trots att det kan vara uppenbart för omgivningen att man är alkoholberoende förnekar man det både inför sig själv och andra. Men samtidigt kan alkoholisten ha skuldkänslor för sitt drickande och känna sig störd av andra personers kritiska inställning till drickandet. Av detta följer att det blir en känslofråga. När man mår dåligt och inte tål alkoholen, kommer ångesten, skammen, skulden och självföraktet. Det är därför mycket vanligt , och kan anses höra till sjukdomsbilden att alkoholisten gömmer sina flaskor och "smygsuper". Många misslyckade försök att själv minska på alkoholkonsumtionen förvärrar ytterligare skuldkänslorna.

 

Skador och död

 

Alkohol orsakar såväl medicinska, psykiska som sociala skador. En del skador kommer ganska snabbt, medan andra uppstår först efter långt missbruk. Akuta skador är bl a alkoholförgiftning och olycksfall. Skrumplever (levercirros) inflammationer i bukspottkörtel, mage - och tarmkanalen, hjärnskador, könsorgan med störd sexuell funktion, muskler och hjärtat är mer kroniska följder av långvarigt alkoholmissbruk. Bland psykiska komplikationer kan nämnas sömnproblem, depressioner, nedsatt minne och demens. Exempel på olika sociala följder av alkohol är gräl och misshandel, skilsmässor, rattfylleri, nedsatt arbetsförmåga, arbetslöshet, långvariga sjukskrivningar och förtidspension. Man räknar med att i var fjärde till femte sjukhussäng ligger en patient med alkoholrelaterad sjukdom. Inom psykiatriska vården är andelen alkoholfall bortåt hälften av patienterna. Mellan 6000 och 8000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. Dödligheten bland storförbrukare av alkohol förefaller ha ökat, speciellt i de yngre åldersgrupperna. Samhällets kostnader för alkoholen beräknas till cirka 100 miljarder kronor/år.

 

Kvinnors missbruk

 

Berusade kvinnor möter ofta fördömande reaktioner och mer förakt än berusade män. En alkoholberoende kvinna försöker i det längsta att dölja sitt missbruk. Hon söker läkare men inte för sina alkoholproblem. Som en följd av missbruket uppstår psykiska problem som gör att kvinnor gör fler självmordsförsök än en manliga. Skammen och förnedringen gör att en alkoholberoende kvinna i det längsta döljer sitt missbruk. När hon till sist bryter igenom "den sociala vallen" sker det med buller och bång. Färden och fallet utför den sociala nedförsbacken går ofta snabbt. En mycket oroande tendens är att bruket av alkohol bland kvinnor kryper allt lägre ned i åldrarna. En alkoholdebut i 13-14 årsåldern är i dag inget ovanligt. Kvinnor grundlägger ett alkoholberoende under mycket kortare tidsrymd och fastnar därmed i ett livslångt alkoholberoende.

 

Vad orsakar alkoholism

 

Det finns många teorier om vad som egentligen orsakar alkoholism. Den grundläggande orsaken är alkohol - utan alkohol ingen alkoholism. Men vad beror det på att många kan använda alkohol utan problem medan var tionde som dricker får ett alkoholberoende? Alkoholism är en komplicerad sjukdom, och idag finns det inga enkla sanningar hur den uppkommer. Det är troligtvis fråga om ett samspel mellan arv och miljö, där samhällets alkoholtraditioner och alkoholpolitik spelar en väsentlig roll. På senare år har forskningen mer i detalj kunnat kartlägga några faktorer som ökar risken för att man ska utveckla ett alkoholberoende. man börjar urskilja olika former av alkoholism. Om man har en nära släkting mor far eller syskon som är alkoholist har man i genomsnitt sju gånger högre risk att själv bli alkoholist. Ungefär var fjärde alkoholist har en far som är alkoholmissbrukare. Men även den sociala miljön har påverkan. Det finns tydliga signaler och forskning på att ärftlighet och arv slår igenom mer än miljön.

 

 Testa dig själv

 

Att göra ett självtest är ett utmärkt första steg för dig som funderar kring dina alkohol- och drogvanor. Svarar du "ja" på en eller flera av nedanstående frågor bör du överväga att söka hjälp.

 

- Har du ökad toleransnivå?

- Har du använt alkohol/droger för att lindra abstinens?

- Har du svårt att begränsa mängd och tidpunkt?

- Har du ljugit/ändrat dina planer för att kunna inta alkohol/droger?

- Har du försökt kontrollera tiden för ditt drickande/intagande av droger?

- Har du mått dåligt vid försök att sluta dricka/inta droger?

- Har du missat viktiga åtaganden pga alkohol/droger?